Det bor tankar i mitt huvud som inte låter mig vara ifred.
De vaknar till liv då mörkret faller.
De skriker och bankar.
De hindrar mig från att sova.
De hindrar mig från att leva.
De hindrar mig från att vara den jag vill vara.
De hindrar mig från att känna lycka.
De vill förstöra för mig.
De är som mobbarna i skolan.
De ser ner på mig.
De trycker ner mig så djupt det går.
De vill inte jag skall ta mig upp.
De trampar på mig och pekar finger.
De skrattar åt mig.
"Se på den där patetiska människan,
hon är inte värd att älskas".
Jag vet att de inte har rätt.
Jag vet att jag är en bra människa.
Jag vet att jag är värd all lycka jag kan få.
Jag vet att tankarna bär på dålig självkänsla.
Jag vet att jag inte skall lyssna på dem.
Jag vet att de ljuger.
Men ibland kan man inget annat än lyssna på skitprat.
Ibland är man svag.
Idag är en sån dag.
