Translate

fredag 29 november 2013

Vill.jag.ha.dig?

Vill jag?
Vill jag inte?
Vem e du egentligen?
Vad vill du?
Vad vill jag?
Frågor.
Inga svar.
Inga löften.
Tomma ord.
Slutet.

måndag 25 november 2013

Intrasslad.i.ett.spindelnät.

Känns som jag är fast.
Vet inte hur jag ska slippa från.
Klipper jag av fel tråd kommer jag falla.
Litar jag på att någon kommer och räddar mig,
så kommer jag att bli uppäten.
Försöker jag rädda mig själv,
hur går de då?
Kommer spindeln fånga mig och låta mig lida?
Dö en sakta död insurrad i klibbig tråd.
Kvävas.
 
Hur bli fri ur spindelns nät?
 
Vem kan jag lita på?
Är jag något för någon?
Är jag inget för ingen?
Hur ska jag veta?
 
Och om jag får reda på sanningen,
kommer den då att hjälpa mig eller döda mig inifrån?
 
 

tisdag 19 november 2013

Overklig.verklighet.

Ibland känner jag att allt omkring mig inte egentligen finns.
Jag är inne i nån sorts värld,
en värld där jag inte hör hemma.
Känner mig otrygg,
även om det känns bekant.
Ångest kallas det.

Igår morse vaknade jag till detta.
Jag var inne i nått som inte finns.
Som inte var verkligt.
Här borde jag inte finnas.
Men där fanns jag.
I mitt eget kött o blod.
Ångest.

Dock gick det över rätt snabbt denna gången.
Jag skrev ner mina tankar till en kär vän.
I det ögonblicket märkte jag hur dumt det lät.
Hur kunde jag ens tänka på en sådan liten sak?
Finns mycket värre saker att fundera över om jag så vill det.
Ångesten var fullkomligt onödig.
Insikten gjorde att jag kom tillbaka till verkligheten.
Kunde se på saken med rätt ögon.
Ångesten vann inte denna gång.
 Tack.

Jag har börjat bli starkare.
Klokare.
Snart är jag hel igen.
Steg för steg.
<3

Tack ni fina i mitt liv.
Utan er vore jag trasig än.
 

tisdag 5 november 2013

Kärlek.är.en.kär.lek.

Jag är bitter på kärleken.
Lite.
Ibland.
Ofta.
Mycket.
Inte alls.
Jo.
Nej.
Fan.

Jag vill va kär.
Jag vill inte va kär.
Jag vill älska.
Jag vill inte älska.
Jag vill känna.
Jag vill vara kall.
Apati.

Får se var det slutar.
Får se var det börjar.

Jag dras åt två håll.
Vet inte vart jag är påväg.
Jag är rädd.
Jag är modig.

Vilken väg är rätt att gå?
Och om jag väljer att falla,
finns det någon där som tar emot mej då?