Känner mig väldigt mycket som Mårran idag.
Har gjort det hela helgen.
Känns som att det är bäst att krypa in i sitt skal lite så att man inte blir ledsen.
Så att man slipper.
Det är tungt.
Har bestämt mig för att vara Mårran ett tag.
Kall men med en längtan efter värme.
Sån är jag.
Jag hade tankar om en ny fin tid.
Just nu känns det igen avlägset.
Men jag fortsätter hoppas.
Positiv är jag trots allt.
Det ska INGEN få ta ifrån mig.
Inte ens små knytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar