Spöken.
De finns.
De lever.
De kommer fram då du minst anar det.
De tar tag i dig.
De förvrider huvudet på dig.
De tar allt de får.
De suger musten ur dig.
De jagar dej.
De tar strypgrepp.
Du tappar bort dig själv.
Du tappar bort alla andra.
Du försöker få tag i något som finns,
men de finns inte.
Luften tar slut.
Du får panik.
*
Du känner andetag.
Det är inte dina.
Du vill gömma dig.
Men det går inte.
Det trygga täcket som gömde dig då du var liten,
det är ihåligt..
Du vill bara försvinna.
Du blundar.
Slutar andas.
Dör.
*
Spöken finns.
Kanske inte som i sagorna,
men i ditt huvud.
De finns där,
tar sakta kål på dig.
Ångesten tar över.
Du dör sakta.
Bit för bit.
Dag för dag.
Panik.
*
Ta kommando över spökena,
innan det är för sent.
Ta tag i ditt liv,
innan den sista droppen torkar ut.
Ta vara på dig.
<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar